Klassisk arbetarklasslitteratur hämtad från en senare tid i ett grafiskt utförande

Mats Källblads serietrilogi Garagedrömmar (1995), Vakna Laglös (1996) och Lång Väg Tillbaka (2011) har välförtjänt både prisats och hyllats under åren. Förlaget Galago gör nu något av en välgärning när de sammanställer en drygt trehundrasidig volym med samtliga tre delar samt den inledande Ester Och Ungarna.

I den sistnämnda berättas den sanna historien om Mats mormor Ester som växte upp i en statarfamilj, gifte sig med Verner på 40-talet och fick elva barn tillsammans med honom. Verner var en slarver som varken kunde ta hand om sig själv, sitt jobb eller sin familj och tillslut – 1959 – får Ester nog och skiljer sig ifrån honom. Den göingska kommunen upplever familjen som ett för stort ekonomiskt åtagande och ser slutligen till att samtliga av barnen placeras ut på olika fosterhem. Ett livsöde som följer med generationerna och som tveklöst kom att påverka Mats Källblad och hans skapande.

I de tre delvis självbiografiska serierna får man följa Isak och Molly i Osby. Tillsammans med kompisarna mekas det med motorer, liras rock, målas, konsumeras en tilltagen mängd rusdryck och arbetas på diverse jobb. Småortslivet lunkar på och Isak börjar tröttna. Han vill egentligen bara spela rock och skriva lite texter men det är inte lätt att göra sin röst hörd i ett kulturklimat som snarare är sprungen ur medel- än arbetarklassen.

Hundra År I Samma Klass är en väldigt stark serieroman. En uppväxtskildring i samma genre som klassisk arbetarklasslitteratur men hämtad från senare tid och presenterad i ett grafiskt utförande. Både tecknande och berättande håller hög klass och jag rekommenderar den varmt.