Mycket bra och tänkvärt

Timmarna före jag först slog upp pärmarna till Lars H Gustafsons senaste bok rullade det på så där som det gör. En kortare löptur i eftermiddagssolen, en kopp kaffe, något telefonsamtal, diverse småplock bland räkningar och papper, lite tv-spel med sonen och så vidare. Så som livet ofta är.

Inte tänkte jag på döden. Inte medvetet i alla fall. Lars har levt längre än jag, har tvingats möta fler avsked av nära och kära och samlat på sig mer erfarenheter och tankar kring det. Gissningsvis har han tänkt lite mer på döden än vad jag har. När jag läst hans bok konstaterar jag att han åtminstone förberett sig mer. De frågorna om hur man vill ha det när man själv dör, vad man själv ska bestämma och vad som ska lämnas till de anhöriga; de har han grunnat på.

Han skriver om arkiv. Vita arkiv. Rött arkiv. Blått arkiv. Han skriver om döden. Men också om livet. Mycket bra och tänkvärt.