Kul återigen

I den tredje delen av av denna seriesamling bjuds fem stycken berättelser om familjen Mumin.

När Mumintrollet Blir Förälskat i primadonnan kör det ihop sig. En stor översvämning äger rum och Mumin ger sig ut för att rädda Primadonnan. Nästan genast blir han upp över öronen förälskad – eller är det verkligen det han blir? Hur ska Snorkfröken tackla detta?

En väldig hetta i kombination med en låda fylld av tropiska frön får växtligheten att frodas och mumindalen att förvandlas till djungel. Vi Bor I En Djungel heter berättelsen där Stinkys bidrag blir att släppa ut de vilda djuren från zoologiska trädgården för att fullständiggöra djungelkänslan.

När hösten kommer börjar djungeln vissna och djuren trivs inte längre så bra i denna fria – men kyliga – mumindal.

Mumintrollet Och Marsinnevånarna. Mumin får en radioutrustning av sin pappa. Vid en utsändning hör de att en marsmänniska ska landa på jorden med sitt tefat. Kort därpå kraschlandar tefatet i köksträdgården. En maskin i skeppet kan de inte hålla fingrarna ifrån men när de trycker på knapparna och vrider på reglagen börjar konstiga saker hända. Folk blir osynliga, viktlösa och förkrympta. Mitt i allt finns en elektrisk marsmänniska med väldig hemlängtan.

Muminfamiljen Och Havet är denna tredje volyms bästa bidrag. Muminpappan läser en platsannons där fyrvaktare sökes. Hela familjen packar stora delar av sitt bohag och flyttar till fyren. Där finns bara sten och horisont, hav och ett spöke och pappans stora sjöroman blir inte lättare att skriva trots den marina närheten. Hemlängtan gror hos samtliga inblandade.

I avslutande Föreningsliv I Mumindalen blir delar av familjen föreningstokiga. Stinky har en moraliskt tvivelaktig förening och Polisen har en frivillig skyddskår i andra änden av den etiska skalan. Muminmamman och Mumin kan inte värja sig utan blir medlemmar i båda och får svårigheter med de dubbla lojaliteterna.

Kul läsning. Blir mer och mer fascinerad av Tove Janssons uppdiktade värld med alla härliga karaktärer och dråpliga situationer. Svårt att säga huruvida denna del är bättre, eller lika bra, som de tidigare men hursomhelst blir jag inte besviken.