Greppar läsaren

Av titeln att döma skulle man kunna tro att Mikael Berglunds debut är en diktbok. Så är det dock inte men det poetiska språket och den säregna berättelsen ger utrymme för liknande tolkningar och omläsningar.

I 1600-talets Sverige lämnar Judit sin boplats och börjar vandra upp mot fjället. Som det verkar följer vandringen och besluten spontana ingivelser. Kanske söker hon något, måhända flyr hon från något. Judit stannar till, slår inte rot utan vandrar sen vidare. Ett par män i delvis släptåg varav den ena – Eirich – blir far till hennes barn. Svårt med maten, kyla och kargt norrländskt.

En mycket speciell bok som inte är helt greppbar men som inte heller släpper greppet om läsaren.