Nervöst otäckt

Den andra, och avslutande, delen i Itos skräckmanga om Kirie Goshimas hemstad Kurôzu-chos hemsökelse är lika snyggt otäckt som del ett. De mystiska sprialerna tar allt mer över, bryter naturens ordningar och fångar stadens invånare i dess våld.

Kirie ligger till en början inlagd på sjukhus efter vad som hände i fyrtornet (i del ett). Svårt myggbitna gravida kvinnor får också sjukhusplatser. På nätterna vaknar något illavarslande där i sjuhusets sterila korridorer. Kvinnor på jakt. På jakt efter mänskligt blod till de varelser som göms i deras inre. Ingen tror på Kirire när hon berättar.

Sen kommer tyfonerna som ödelägger husen och många invånare tvingas flytta till gamla kaserner anvisade av kommunen. Kaos inträder snart i den demolerade byn; söker man inte skydd i de hemsökta husen tas man antingen av virvelvindarna eller förvandlas långsamt till en mänsklig snigel. Kirie bestämmer sig för att fly Kurôzu-cho men det är svårare än vad hon tänkt.

Effektivt svartvitt tecknande och en story som är just sådär nervöst otäck att den fungerar. Fantasikittlande och originellt. Börja förslagsvis med del ett.