En möjlig tolkning av Franklinexpeditionen

På drottning Victorias befallning ska en expedition sändas ut till Arktis för att försöka hitta en snabbare handelsväg till Kina, den så kallade Nordvästpassagen. Expeditionen leds av den brittiske amiralen och polarforskaren sir John Franklin (1786-1847) och kom att bli hans fjärde och sista polarexpedition. Totalt var det 135 personer som åkte med på de två båtarna Erebus och Terror som lämnade Greenhithe, utanför London, den nittonde maj 1845. I slutet av juli samma år såg en valfångare de båda båtarna utanför Lancastersundets mynning. Det var sista gången någon såg dem i livet.

Thomas Olsson har på 2016 sidor skrivit och tecknat om denna expedition. Vi får följa den fjortonårige Thomas Evans som var skeppsgosse på Terror och som försöker hitta sin plats i den hårda manliga miljön ombord på båten. I den karga vintern fastnar fartygen ute bland ismassorna och de blir tvungna att vänta på en varmare årstid. Thomas bär med sig minnet av den grönländska flickan Iglaq som han träffade när de gjorde ett kortare stopp på Grönland men inte ens hoppet om att få träffa henne igen kan hindra det tragiska öde som väntar både honom och hela besättningsskaran.

Thomas Olsson har gjort ett gediget arbete med sin tolkning av hur det skulle kunna gått till under de år som expeditionen fortfarande hade överlevande besättningsmän. Några tvärsäkra bevis för vad som verkligen hände har fortfarande inte kunnat fastställas men blyförgiftning pga blyförslutna konservburkar är en trolig anledning. Både text och det effektiva tecknandet i enkom blåa nyanser gör det lätt att leva sig in skeppspojkens – och de andras – vardag. Thomas Olsson följer upp sina tidigare serieböcker om Rogert och Församlingen (2013) på ett mycket bra sätt och det är klart förtjänstfullt att han utgår från en reell händelse.