Ännu bättre än debuten

Jag tyckte mycket om Drive-Through Chapel (2020) som var Malmö-trions debut i albumformatet. Tunga basgångar, gitarrer som pendlade mellan dist och finstämdhet och strålande sånginsatser gav mersmak och jag har väntat på uppföljaren.

Så plötsligt är den här. Har missat eventuella livstecken och förvarningar så det var en mycket glad överraskning att få ett ex av A Hole Forever. Det är sig likt. Cordelia Moreau (gitarr/trummaskin), Elin Ramstedt (sång/gitarr) och Felix Sjöström (bas) serverar återigen ett distinkt sound där trummaskinen och gitarr-riffen tillsammans med basgångarna lägger en stadig grund där Elin Ramstedts spröda röst verkligen blommar ut. Tematiskt ska det vara en mörk skiva som behandlar det faktum att vi är döende redan när vi föds, men melodislingor och stämning lyser ändå med hopp och det bestående känslan är enbart positiv. Dessutom är det inte helt lätt att höra texten alla gånger så den biten är svårare att analysera.

Tio låtar där shoegaze är marinerad i driven pop – eller om det nu är tvärtom. Gör sig faktiskt allra bäst som helhet med hörlurar och hög volym men om det ska plockas ut enskilda spår tycker jag nog att Zeppo och Flaws sticker ut lite extra. Den sistnämnda gästas av Andreas Mattsson (Popsicle) och det är ju såklart kul. Har du ännu inte upptäckt Spunsugar är det verkligen på tiden. Riktigt bra debutalbum och faktiskt en ännu starkare andraskiva.