Äktenskap i gungning

Trebarnsfamiljen Teleman hyr ett hus i Garmisch-Partenkirchen – eller Mixing Part Churches som översättningsfunktionen vid mailkonversationen föreslår – för en sommarsemester. Mamma Nina är helt såld allt som har med Tyskland att göra och trivs som fisken i vattnet. Pappa Bror däremot ser nazister, eller nazisttolkningar bakom varje grästuva och är i stället helt fokuserad på att skriva den där teaterpjäsen han så länge grunnat på.

Så mycket pjässkriverier blir det inte. Men en hel del funderingar över vad som egentligen är teater, eller snarare vad som inte kan tänkas vara teater. Allt mer snurrar tankarna iväg också åt den kvinnliga kocken Nigella Lawsons håll som Bror inlett ett tankemässigt förhållande med efter att en kokbok skriven av henne komit i hans väg.

Mamma Nina får inte samma utrymme i handlingen men ägnar sig gärna åt någon promenad i de natursköna omgivningarna. Gärna då i sällskap med Helmut Bader som är pappan i uthyrningsfamiljen. Allt mer börjar hon reta upp sig på Bror och hans eviga tankecirkulationer kring teater och Nigella. Det går så långt att hennes kropp utvecklar en allergisk reaktion mot honom. Istället börjar hon vänstra med Helmut och Bror snöar då in allt mer på Nigella.

Jag tycker Loe skrivit ännu roligare tidigare men det absurda innehållet med de udda karaktärerna får mig ändå att dra på smilbanden åtskilliga gånger. Att dessutom dialogen är så skruvad och kul trots dess upprepande innehåll lyfter romanen ännu mer. Med andra ord så är det alltså ännu en lyckad bok signerad Loe.