Om saknad och sorg

Vissångaren Fred Åkerström var en av de främsta i sitt gebit under sextio- och sjuttiotalet. Hans dotter CajsaStina växte upp när han gick genom framgångar och motgångar. När hennes pappa dog 1985 fanns mycket kvar att säga som aldrig blev sagt och med denna bok får hon möjlighet därtill. Eller som hon skriver i bokens sista mening: Genom att skriva den här boken har jag försökt återskapa något av det försonande samtal du och jag aldrig fick, i levande livet.

Hon skriver om saknad, om sorg, rädsla och letar även efter förklaringar till sin fars beteenden längre bak i släktleden. Många av de minnesbilder som kommer fram är inte så ljusa. Han gillade inte ljudet av barn och krävde närmast absolut tystnad när han så önskade. Han drack ofta och mycket. Vissa stunder var han övernitiskt beskyddande för att i andra vara närmast likgiltig. Jag var ständigt rädd och undanglidande i din närvaro. Paranoian och kontrollbehovet tävlade om makten över dig, ofta samregerade de. Som sagt, inte så positiva egenskaper. Samtidigt en väldigt varm människa som i perioder brann för sina ideal och gick in för sin musik med all kraft.

En berättelse jag berörs av.