Anders Fager

Anders Fager

”Samlade Svenska Kulter” (2011)

Förlag: Wahlström & Widstrand

Ofta på, eller över, gränsen till det obehagliga

Av någon anledning blev det inte att av jag läste Svenska Kulter som kom 2009. När nu Samlade Svenska Kulter givits ut finns Fagers debutnoveller med, plus en hel del till, i den drygt femhundrasidiga volymen. Femton noveller och tolv utvecklingar eller kitt mellan skeendena är innehållet och temat är skräck och dyrkan av övernaturliga ondskaper. Ondskan har många namn och Nyarlathotep, Deinonychus, Dagon, Kalim och en onämnbar tentakelutrustad varelse är några av dem.

Det är läskigt och ofta på gränsen – eller strax över – till det direkt obehagliga. Särskilt på det sexuella planet görs beskrivningar som präglas av det osmakliga, vilket inte minst märks i Furierna Från Borås där kulten av flickor dyrkar den svarta geten med både orgier och blodsoffer – gärna i kombination. Även Fröken Witts Stora Konstverk handlar mycket om köttsliga drifter då hennes fotoutställning vid namn Pornstar får uppmuntrande ord från en Anette Glasser i Karcosastiftelsen. Glasser önskar dock att My Witt skärmar sig än mer från det normala för att hennes potential ska blomma ut i stiftelsens ögon.

Min favorit är Leka Med Liam, en historia som både skrämmer och oroar rejält. Dagisbarnet Liam lyckas pressa sig genom det trånga hålet i det stängsel som omger dagis för att följa efter en svart liten kanin. Hans lek övergår till letande av kapsyler och plötsligt ser han ett hål i den klippa där han står. Kan det vara kaninernas huvudingång, eller finns det något annat annat där. Liam börjar kasta ner lite småstenar. Inom sig hör han rösten om mat. Deinonychos som dväljs i det djupa illaluktande hålet är hungrig. Den vill ha mat. Kött. Kött där blodet fortfarande är varmt.

I Samlade Svenska Kulter finns många fler exempel på riktigt bra skräcknoveller. Lyckliga För Evigt och Bödel Blond (där passningen till The Doors låt The End i början fångar mig på direkten) är några sådana. Vardagen krockar med det övernaturliga och författaren fångar mycket i sina träffsäkra beskrivningar av både yngre och äldre människor i nutid och en bit bak i historien. Det obehagliga ruvar precis under ytan i sammanhang som först verkar vara precis som vi har vant oss vid och de gudomar som befolkar Fagers värld kräver inte lite av sina undersåtar. En solklar utmanare till John Ajvide Lindqvists dominans på detta område i Sverige.