Den rösten. Den känslan.

Tretton sekunder in i öppnande Hurricanes börjar Dido sjunga I wanna wake up… Redan efter de fyra inledande orden är jag så fast att jag inte vill slita mig. Den rösten. Den känslan. Otroligt.

Sorgligt nog har jag knappt större koll på Dido än att Eminem tog henne till hjälp i låten Stan (2000) och jag vet att brittiskan sålde åtskilliga exemplar av sina första plattor när 00-talet fortfarande var ungt. Om hon lät så här då eller inte är oväsentligt. Still On My Mind står starkt på egna meriter av stillsam pop och mer dansanta rytmer och en skön avstickare med gospelkänsla i Give You Up. Kanske inte vad jag helst lyssnar på vanligtvis, men med den rösten får hon mig att smälta oavsett vilken genre hon skulle ge sig i kast med. Bedårande vackert.