Det borde gå bra överallt

I hemlandet Danmark har det gått riktigt bra för Agnes Obel. Det borde gå bra även bland oss nabor. Ja, efter en stor mängd lyssningar på Aventine känns det berättigat att hävda att det borde gå bra överallt. Med ett piano som dominerar instrumenteringen och stråkparet cello och fiol inte långt därefter blir det stämningspop som heter duga. Sluter man ögonen och drömmer sig bort ett slag ser man troligen älvor som svävar runt i kulisserna och när The Curse – skivans bästa låt – nått sitt slut blir man lätt frågande om varför Agnes Obel inte ligger på skivtallriken för jämnan.