Kevin Eastman & Peter Laird

En Fröjd

Homato Yoshi köpte en råtta. Splinter, som han fick heta, satt i sin bur när Yoshi tränade i sin dojo och snappade upp en hel del om ninjakonsten. Yoshi tillhörde fotklanen där även hans stora rival Oroku Nagi var medlem. Båda två älskade samma kvinna – Tang Shen – och Nagi kom inte levande ur kampen de båda kärleksrivalerna hade. Yoshi fick välja mellan att ta sitt liv eller att fly. Han valde det senare. Tillsammans med Shen och sin råtta flydde han till New York. Hemma i Japan sörjdes Nagi och hans yngre bror Saki svor att hämnas. Han blev hårt tränad. Han blev bäst. Fick uppdraget att leda fotklanen i New York och kunde där ta sin hämnd.

Splinter blev herrelös, irrade runt i New York tills en lastbil krängde, tappade en metallbehållare som i fallet fick med sig en pojkes bur med sköldpaddor och de föll ner i kloaken. Splinter följde efter, torkade av sörjan från de fyra sköldpaddorna och kort därefter började de växa som ett resultat av behållarens innehåll. De blev alla större och klokare och Splinter började träna sköldpaddorna i ninjakonsten. Han ville hämnas sin mästare Yoshi och Shen och döda Nagi, som nu kallades Shredder.

Tretton år har gått. Michelangelo, Donatello, Leonardo och Raphael är nu redo att bekämpa brott i den stora staden och i den första stora striden slåss de mot Purple Dragons som är det hårdaste gänget på East Side. Beväpnade med katana, stav, sais och nunchakus slår de till hårt och försvinner snabbt ner i kloakerna. Fotklanen, den maktgalne Baxter och hans robotar och general Blanque blir några av deras motståndare och inte blir det lättare av att Splinter tillfångatas.

Eastmans och Lairds serie om de muterade sköldpaddorna såg dagens ljus i mitten av 80-talet. Här i Sverige blev Turtles en stor succé, men det var snarare pga alla kringprodukter än av denna originalserie. Leksaker, en mer barnvänlig serietidning i färg, tecknad film och långfilmer i all ära – det svartvita originalet slår det med hästlängder. Våldsammare, skitigare, svartvitt och för en vuxen läsekrets. Ades Media och Retrobokklubben har verkligen lyckats plocka russin ur seriekakan med denna utgåva. En inbunden pjäs på drygt 360 sidor med utförliga kommentarer är inget mindre än en fröjd att ta del av.