En rolig personlig pappabok

Fredrik Backman – som förövrigt är aktuell även med boken En Man Som Heter Ove – har skrivit en personlig pappabok. Det är en bok till hans lille pojke, en bok som han kan ta del av när han blir större.

Här finns rädslan och skräcken för att göra fel, för att inte räcka till. Här finns den osäkerhet och tafatthet som säkert många förstagångsföräldrar känner igen sig i. ”Vi har inte en förbannad aning om vad vi egentligen håller på med, att få barn är på många sätt som att försöka köra hjullastare inne i en porslinsbutik. Med gipsade ben. Och felvänd rånarluva. På fyllan.”

Han skriver fantastiskt roligt om saker som fotboll, gemenskap, mat och kärlek och trots en irriterande mängd svordomar genomsyras hela boken av en väldig värme och omtanke.

Bland mycket kul återger jag ett stycke ur kapitlet: Vad du kommer att behöva veta om varför den där Felicias mamma är sur på mig.
”Som när det var det där hälsolarmet i tidningarna, om bakteriesmittad varmkorv som kunde vara farlig för barn. Och den där Felicias mamma var väldigt upprörd över att de ändå inte kunde garantera på förskolan att de inte skulle servera varmkorv på utflykterna. Eller någon annanstans. Någonsin. Och jag frågade vilka de här hälsoriskerna med varmkorven egentligen var, och Felicias mamma fräste ”hjärnhinneinflammation!”. Och jag sa: ”lätt värt det!” och hon blev väldigt, väldigt arg.

Alltså.

Jag borde kanske inte sagt till Felicias mamma att ”fundera på att ta en Sobril och en drink och vara lite mer ”hakuna matata” då. Det borde jag kanske inte.
Och när hon några veckor senare var lite uppe i varv över det här med vinterkräksjukan, och var väldigt noga med att barnen inte skulle röra varandras ytterkläder. Och det var den där morgonen när du hade väckt mig genom att slå en liten leksaksbil i ansiktet på mig så att jag började blöda näsblod. Och jag trodde att jag hade fått stopp på det. Och så kom vi till förskolan. Och så nös jag i kapprummet. Det borde jag kanske inte.

Så. Ja. Du vet.
Jag vet att du tycker om den där Felicia.
Men nu är det som det är.”