För snällt för att reta rocknerven

Den som hängt med i Borlängebandets utgivningar vet att det kan vankas rejäla överraskningar. Inte denna gång. Vi får ingen synthinfluerad platta som Aelita (2014) eller ännu en strålande djupdykning ner i det folkliga vis-vemodet som deras förra – och bästa – platta I Solnedgången (2020). Istället rör de sig i rocktrakterna och lyckas fint med det i Frustration som allt är en medryckande dänga på två och halv minut. Även Fire In The Hall och Get It On är ganska kul. Med betoning på ganska. Jag tycker inte det bränner till. Det passerar sällan den ljumna nivåerna, är för snällt för att reta rocknerven och sammantaget känns det som jag hört allt förut, fast i lite roligare utföranden.

Sen är knappt tjugoåtta minuter klart i snålaste laget för ett album. Åtminstone om man konsumerar den fysiska produkten. Har man dessutom redan införskaffat de tre tolvtummare som föregått skivan så har man ju redan köpt låtarna en gång.