Gustav Fridolin

Gustav Fridolin

”Morfar Skrev Inga Memoarer” (2013)

Förlag: Forum

Från ett Sverige till ett annat

Gustav är yngst av tio syskon i det lilla huset i Göinge där han växer upp under 1930-talet. Men när han är nio år gammal får han reda på att han faktiskt inte är bror till de han trodde var sina syskon. Istället var det den äldsta ”brodern” Nils som var hans far, men då han stack till Amerika och mamman lämnade bort honom kunde inte mormor Anette och morfar Emil med vetskapen om att fattigvården tog hand om deras barnbarn och uppfostrade honom som sin egen. Gustav bestämde sig närapå genast för att inte vara till besvär, att återgälda så långt det gick. Fast inte såg det lätt ut när han blev väldigt sjuk och låg i en hel termin, när det visade sig att han – till skillnad från sina bröder – hade tummen mitt i handen och inte dög mycket till på byggena.

Istället hade han både musikaliskt öra och läshuvud, men då företrädare för församlingen ville bekosta hans studier på läroverk tackade han bestämt nej för att inte utmärka sig bland sina syskon.

Glädjen var stor när han som sextonåring fick arbete som springsjas hos handelsman Stigner i handelsboden, ett arbete han idogt skötte fram tills han blev inkallad hos försvarsmakten. När tjänstgöringen var över hade Stigner dött och Gustav stod utan arbete. Storasyster Majlis ordnade ett jobb åt honom hos en specerihandlare i Lund. Gustav kände snart att det inte var något för honom. Han drömde om att bli ekiperare, flyttade till Malmö och fick anställning hos Rekord-kläder. Livet rullade på med fru, barn, brustna affärsuppgörelser och en flytt tillbaka mot sina hemtrakter. Precis som han och kamraten Börje pratat om följde han sin dröm och fick längs vägen se hur det fattiga Sverige han växt upp i mynnade ut i helt andra möjligheter för sina barn och barnbarn.

Ett av barnbarnen fick sitt namn efter morfar och är ett bekant namn från Miljöpartiet. Hans skönlitterära debut är en biografisk roman över den morfar som var så betydelsefull under uppväxten. Som satte ett sådant avtryck. En mycket varm skriven bok där tuffa omständigheter inte bryter ner utan skapar en tydligare glöd för att härda ut, visa sig dugbar och återgälda på de sätt han kunde. En vacker beskrivning författad väldigt starkt.