Kul, rappt, absurt

Efter en uppsjö år i Istanbul bestämmer sig poeten Nina Faber för att flytta hem till Norge igen. Siktet är inställt på uppryckning och hon bestämmer sig för att både minska sitt ohälsosamma drickande, ta upp kontakten med sonen Ludvig och framförallt komma igång med sitt skrivande igen. Den sextiofemåriga Nina har hel del dikter på hög som tillkom i Istanbul men som aldrig riktigt blev färdiga. När hon hör av sig till sin gamle redaktör Cato Vold hjälper han till att välja ut åttio dikter som mynnar ut i boken Bosporen.

Kanske ska det nu äntligen lossna; pengarna börja trilla in igen och ambitionen att bli den där ryktbara naturlyrikern slutligen slå in på allvar. Tyvärr går det inte de vägar Nina förväntat sig. Kritiken mot Bosporen är obarmhärtig och överilat bestämmer sig Nina för att inte finna sig i det. Hon väljer att göra på sitt eget sätt. I etapper.

Det första hon gör är att ta kontakt med den bokaffär där hon skulle haft en högläsning, men som på kort varsel ställde in hennes framförande med en vag undanflykt om påstådd inventering. Sen är bollen i rullning.

Erlend Loes höjdpunkter som romanförfattare ligger en bit bak i tiden. Flera av hans senare böcker har inte riktigt lyckats nå upp till det förväntade och det har varit längre mellan skratten än tidigare. Inventering bryter dock trenden. Kul, rappt och absurt.