Musiknörderihumor på hög nivå

Sedan 2010 har Magnus Ödling roat mången läsare med sin blogg Hatpastorns Likpredikan. Nu är så tiden äntligen mogen för en sammanfattning i inbunden form där vi får njuta av ett flertal av de fyndigaste texterna, de märkligaste banden ur de knepigaste skrymslena av den svartaste metallen och även gotta oss åt några texter som inte tidigare publicerats.

Han skriver själv i förordet att hans fascination för black metal är av orimliga proportioner och det är inte ofta man stöter på någon som är så insatt i sitt favoritämne som denne självutnämnde hatpastor. Det skämtas friskt om bandfoton, grupp-namn, vinterband och band som lagt till med ändelsen ”ia”. Formuleringarna är fyndiga, språket är rappt och ofta grovkornigt och det är imponerande hur mycket skrattretande kuriositeter han sniffat upp ur en så pass gravallvarlig genre som just black-metal. Trots att många av referenserna går mig över huvudet skrattar jag ofta högt när jag läser, tvingas betvinga en pockande lust att börja samla på indonesiska blackmetalfotografier och funderar allvaligt på att påbörja den mödosamma – och förmodat kostsamma – resan mot ett eget exemplar av Vithattens demokassett Don’t Burn The Witch.

Hatpastorns Likpredikan är musiknörderihumor på hög nivå som visar upp en skojfriskhet ur den stiffaste stilen som säkert tilltalar många fler än beundrare av hårdare musik. I stort sett fungerar det precis lika bra i bokform som i bloggform. Självfallet är det kul att ta del av de länkar som brukar bjussas på via bloggen, fast samtidigt väger det faktum att man smidigare kan plocka med sig boken upp.