Vackert vemod

Alltså Katharinas sång; vilken fullpott! Det är första tanken som slår mig redan i inledande Lethe. Den tanken lever kvar genom hela skivan och just hennes mörka omfångsrika stämma hör till det jag gillar allra bäst just nu. Musiken är vemodigt vacker, elektroniskt färgad och har en närmast översinnlig mystisk aura över sig som tveklöst är höstens vassaste soundtrack. Inte så ofta jag gillar alla låtar på ett album, men The Garden håller riktigt hög klass och trots en ganska stor spännvidd är det väl sammanhållet.

Har ett flertal favoriter av de åtta albumspåren. Är lite extra svag för Inspired By John Keats och den monotona Deep Blue som gästas av en annan fantastisk artist – The Hanged Man. Även Velvet Moon har det där lilla extra som gör att man bara vill lyssna om och om igen på allt högre volym. En skiva jag kommer återkomma till lång tid framöver och det högsta betyget ligger allt och lurar i de vackra skuggorna.