Välskriven samhälls- och personskildring

Det finns ett mörker som sträcker sig bortom det småländska. Ett mer vidsträckt och landsomfattande. Högerextrem främlingsfientlighet. I Bromanders senaste roman är tiden 1970-tal, det kalla kriget är fortfarande aktuellt i allra högsta grad och mindre aktionsgrupper organiserar sig för att kunna stå emot den förmodade sovjetiska invasionen.

En av dessa grupper består av major Gunnar Björk som tillsammans med Arvo, Pelle och Leif går närmast all-in i sina förberedelser.

På säkerhetspolisen jobbar Monika Nilsson. I hennes lågt prioriterade avdelning håller man ögonen på de extrema tendenserna ur både den politiska vänstern och högern i Sverige. När Monika får höra att några av de högerextrema cellerna beväpnat sig får hon svårt att de andra att tro på henne. Det hela kan inte sluta väl.

Jag blir alltmer imponerad av Henrik Bromanders författarskap. Med ett strålande språk har han redan dykt ner i ett flertal olika ämnen, och dessutom gjort det på ett mycket väl underbyggt sätt. En bra stund i läsningen av Skymningstid tvekar jag huruvida det är ett reportage om en faktisk händelse eller om det är ett väl researchat romanbygge. Inte många författare gör det så bra. Jag tycker även man får följa huvudpersonernas brottningskamp med sig själva, sin övertygelse och det ständiga livspusslet på ett läsvärt sätt os gör att man känner för dem trots att man inte delar deras övertygelser.

Jag tycker samtliga av författarens romaner varit läsvärda, men frågan är om inte detta är hans bästa hittills. Oavsett vilket så ser jag med spänning fram emot fler. Efter fem så starka berättelser på raken skulle det förvåna mig rejält om han gör mig besviken då han tar sig an andra ämnen.